Mina ögon blev som förvända

En helg i de små tvångens tecken: små tvång kommer en att lägga huvudet på sned lyssna le prata om att "må dåligt" och "må bra". De stora tvången kan jag med, men när de små fogas till varandra och man upptäcker att det inte finns någon utsida inget innan männen ingen fredad zon, då kommer skräckkänslan. Och det är inget genusvet A-uppvaknande det här: jag har tänkt på det varje dag i minst fyra år nu men paniken avtar aldrig - tvärtom. Samtidigt måste man hantera människor som undrar varför det heter feminism och inte jämställdism.