Förra veckan var jag på Rönnells och lyssnade på Anders Olsson, fy fan vad han var bra! Han pratade om Wallace Stevens men för min del kunde han fått prata om vad som helst. Däremot var WS-översättaren en riktig gubbe. WS också, kan tilläggas, inte ens mina citrusträdsdoftande Californienminnen är rosiga nog att ursäkta aforismer som "Pengar är en typ av poesi".

Idag bröt m armen och svimmade, vi satt på akuten i fyra timmar och jag var livrädd och matade valnötter och russin. Letade legitimation i hennes plånbok och hittade ett foto på två av mina morbröder, taget år 1968 i Kabul (den ena dog i fängelse 15 år senare, under ockupationen, den andra i Frankfurt förrförra sommaren). De log allvarligt, i skjorta och armbandsur.